På väg hem efter några intensiva dagar i Paris som inleddes åkandes i dur - men slutade krypandes i moll.
Både ekonomiskt och fysiskt. I alla fall gällande den sistnämnda delen för herr Leopold.

För att citera från hans blogg:

Ridå-dag. Både fysisikt och psykiskt. Fick världen alla möjliga och omöjliga sjukdomar igår och var tvungen att vända hem till hotellet efter 7 minuter inne på området.

Maken till likblek människa har sällan skådats. Och då mådde jag själv allt annat än 100 %.

När vi gått och lagt oss för natten och han vridit sig i plågor både vaken och vid sömn så vaknar jag till av ett vulkanutbrott ute i hallen. Notera: Hallen!
Det lät som om Eyjafjallajökull fått ett utbrott i kombination med att 40 st vietnameser i ormgrop idkat strypsex med varandra.
Fick yrvaket titta till vad som utspelade sig i vårt ändå hyggliga rum, och det var ju en syn utan dess like:



Det är ju alltid tråkigt att inte hinna in på muggen vid dessa tillfällen när kroppen säger ifrån.
Men det intressanta med den där bilden, det är ju att han måste sett sig själv spruta ned sig själv på bästa parkett. Med tanke på var tarmar och andra slafsiga ting syns ha hamnat.
Att sedan showen fortsatte ett par minuter inne i badrummet var inget jag la någon större vikt vid.
I alla fall inte då.

Den gode fransosen som fick lämna receptionen var måttligt imponerad när han fick kliva upp till rum 107 kl 00.15 med skurhinken i näven.
Så pass måttligt imponerad att han helt sonika bara städade av spegeln och struntade i badrummet, för när jag klev in där och skulle borsta gaddarna i morse så låg halva Poldantennis kvar där inne. Kunde torskat/sopat upp allt och byggt ihop en halv Leo Gaut.
Det var en odör av sällan skådat slag, kan jag meddela.

Så kan man också avsluta ett par tennisdagar i Paris.

På återseende imorgon.

BOOONJOOOUUUR!
0 Kommentarer
2016-05-26 14:09:36

Kommentarer

För att kommentera måste du vara inloggad.
Vill du vara med i gemenskapen? Logga in eller registrera dig gratis!

Registrera dig gratis!