Det närmar sig jul och förutom att många av er förmodligen kommer gå upp ett par kilo och vara jävligt bakis på annandagen betyder det ju även som bekant att vi går in i den mest hektiska och även den arguably viktigaste perioden av Premier League-säsongen.

För Pontus Kåmark/Bosse Andersson-experter är ju årets positiva överraskningslag West Ham även om vi med lite mer ingående koll givetvis inte är lika överraskande med tanke på omständigheterna i klubben de senaste åren och framförallt inför denna, den sista säsongen på Upton Park.

Man tar nu från sin fjärdeplats emot ett lag som absolut inte överraskat positivt men kanske heller inte chockat någon i negativ bemärkelse genom att ligga på jumboplats.

Leicester är i mångt och mycket ett lag som, även då man presterade tidigt under säsongen och slog tillbaka ett par favoriter, bygger på ett fåtal individer som måste prestera på absolut topp snarare än att man är ett gediget lagbygge där alla spelare håller halvbra Premier League-klass.

Jag skrev även tidigt under säsongen när laget hade kryssat mot Everton och Arsenal samt slagit Man United att Leicester är ett klassiskt fall av att en av nykomlingarna som näst intill undantagslöst får ett par skrällpoäng under bältet som en följd av att storlagen inte hittat spelet ordentligt kombinerat med lite underskattning och framförallt att den extatiska hemmapubliken blir både en 12:e och 13:e man när storlag som Manchester United äntligen kommer på besök till deras stad.

Leicester har sedan sin smekmånad nu inte vunnit på ELVA raka matcher, man har på dessa NIO förluster och blott två poäng (båda dessa efter oavgjorda resultat mot bottenkonkurrenter). I övrigt är det alltså nattsvart och det enda som gjort att utklassningsförluster hållits borta är en nästintill overkligt bra Kasper Schmeichel. När motståndartränarna förstod att enda hotet offensivt när man möter Leicester var Ulloa har man som lag nu misslyckats att göra mål i sju av sina elva segerlösa matcher.

Jag skulle kunna prata länge och väl ytterligare om anledningar till hur Leicester väntat har krackelerat och hur jag förutsåg det men det kommer snarare bli en utläggning som rör sig mot den moderna fotbollens ställning i Storbritannien och jag förmodar att ni mer är sugna på att få ett spelförslag så vi rör oss väl dit istället.

West Ham har ett fantastiskt driv offensivt och framförallt en rad olika alternativ offensivt både formationsmässigt men även på individ-basis. Man har bara misslyckats att göra mål två gånger under hela tävlingssäsongen och alla de segrar man radat upp bygger absolut inte på fjolårets 1-0segrar utan snarare kontrollerad matchbild och fantasirikt varierat anfallsspel med mängder av målchanser och allmän oreda skapad framför motståndarnas målvakt.

West Ham har inte förlorat mot Leicester sedan 2000 och VI ALLA minns de senaste två matcherna från Championship-säsongen 2012 där det blev seger 3-2 samt den historiska bortamatchen, där jag förövrigt var på plats, som vändes från 1-0 till 1-2. Jag tror inte det kommer bli några större problem för West Ham att få hål på Leicester den här gången heller, framförallt inte som 99% av deras defensiva styrka nu är skadad.

Leicester med en av Premier Leagues absolut bästa och formstarkaste målvakter låg på sista plats och hade släppt in 19 mål sedan sin senaste seger. Utan Kasper Schmeichel hade man minst släppt in det dubbla. När den hysteriska målvakten nu saknas ser jag absolut ingenting som talar för att man ska kunna hålla tillbaka West Hams offensiv från att göra minst 2 mål.

West Ham över 1.5 mål är huvudspel och finns till 1.70x

Om jag känner er rätt vill ni säkert även ha lite bonusspel så här i juletider:
Därför kan givetvis även den raka ettan testas till liknande odds, (finns med hcp till 2.40x). Om ni vill ha upp oddset något kan ni peta in West Ham över 2.5mål-linan till över 3x pengarna.

Så, det får räcka.

Lycka till lads!
Twitter: @RalleArvid