Europeiska klubblagssäsongens klimax är i antågande när spektaklet som är Champions League-finalen går av stapeln på Atatürk-stadion i Istanbul. Kan Inter stoppa Pep Guardiola och Erling Haaland från att leda Manchester City till klubbens första CL-titel någonsin?
  Få 500 kr riskfritt på matchen - utan omsättning

Manchester City:

Pep Guardiolas mannar har redan bärgat Premier League-titeln – den tredje i följd och den femte på sex säsonger – och FA-cupen den här säsongen. Nu står endast 90 minuter mellan Manchester City och att skriva historia genom att som andra engelskt lag vinna trippeln och tangera Sir Alex Fergusons 1999-upplaga.

Manchester City kliver in som massiv favorit i den här finalen (ettan står i 1,46) och konstigt vore annat efter demoleringen av Real Madrid i semifinalen. Efter 1-1 i Madrid stod City för en oerhört mäktig överkörning och vann till slut med klara 4-0. City vann sin grupp klart före Dortmund, och utan att förlora någon match, och har därefter slagit ut RB Leipzig (8-1), Bayern München (4-1) och Real Madrid (5-1). Inga dåliga siffror.

Det är ingen hemlighet att det är Champions League-titeln som Manchester City framför allt annat jagat de senaste åren, och en stor anledning till att Erling Haaland plockades in inför säsongen. Guardiola säger inför finalen att City ”måste vinna CL för att på allvar ses som en riktigt stor klubb” – och trots de senaste årens inhemska dominans ligger det ändå något i katalanens ord. City har varit i Champions League-final en gång tidigare, säsongen 2020/21, när City föll mot Thomas Tuchels Chelsea, 0-1, på Estádio do Dragão i Porto. Guardiola kritiserades efteråt för några beslut han fattade – bland annat att bänka Rodri och João Cancelo och starta utan en dedikerad nummer 9 där Raheem Sterling, som stundtals varit ute i kylan i City då, kastades in – och jag tror framför allt den matchen gött snacket om att Guardiola ”overthinks” i stora Champions League-matcher.

Det tror jag dock inte den gode Pep kommer göra här. City startade samma elva i båda mötena mot Real Madrid och under den senare delen av våren – när City gått fram som en ångvält – tycks Guardiola ha funnit sin starkaste elva. Det innebär att vi i försvarsspelet kommer få se en fyrbackslinje bestående av fyra naturliga mittbackar. När City är spelförande tar John Stones klivet upp bredvid Rodri och bildar en solid 3-2-struktur som jag tror kommer bli nyckeln för att hantera defensiva omställningar. På mittfältet är Rodri given tillsammans med Kevin De Bruyne och formstarka Ilkay Gündogan – som öst in mål på sistone och sänkte Manchester United i FA-cupfinalen med två mål – och där Haaland flankeras av Jack Grealish och Bernardo Silva. Sedan City säkrade CL-finalen och ligatiteln har man dock slagit av på takten något och stått för ett par svagare prestationer (1-1 mot Brighton och förlust, 0-1 mot Brentford), när Guardiola roterat en del, och 2-1-segern i FA-cupfinalens Manchester-derby var inte särskilt imponerande, även om City hade god koll på tillställningen. Jag räknar med att City växlar upp rejält här – med utvilade nyckelspelare. Kyle Walker har haft lite skadebesvär i uppladdningen, men Guardiola ser ut att ha starkast möjliga manskap att tillgå – vilket även innebär gott om krut på bänken att kasta in ifall det behövs.

Inter:

Jagar klubbens tredje Champions League-titel och första sedan 2009/10, när José Mourinhos Inter besegrade Louis van Gaals Bayern München på Santiago Bernabéu i Madrid. Inter har, precis som City, fått känna på att fira titlar den här säsongen när man för några veckor sedan besegrade Fiorentina i finalen och bärgade Coppa Italia-titeln. Inter avslutade säsongen starkt med blott en förlust på de 13 senaste matcherna, vilket ledde till att man klättrade till en tredjeplats i Serie A och säkrade Champions League-spel till nästa säsong.

Inter har etablerat sig som ett starkt cuplag under Simone Inzaghis ledning och I Nerazzurri har blivit starkare och starkare ju längre våren lidit. Jag trodde personligen att Inter skulle få respass redan i kvartsfinalen mot Benfica, men de svartblå stod för ett solitt och vuxet dubbelmöte mot Roger Schmidts unga Benfica. Inter var illa ute redan i åttondelsfinalsmötet mot ett annat portugisiskt motstånd, Porto, där André Onana stundtals stod på huvudet och med hjälp av samarbetsvilliga stolpar kunde hålla bollen borta från nätet. I gruppspelet krånglade sig Inter förbi som grupptvåa i en tuff grupp med Bayern München, Barcelona och Viktoria Plzen. I mitt tycke imponerade Inter som allra mest i semifinalmötet mot Milan – Derby della Madonnina – där Inter var det klart bättre laget och hade fullständigt kontroll på tillställningen.

Nu väntar dock betydligt tuffare motstånd och Inter får finna sig i att kliva in i den här finalen som rejäl underdog och jag tror vi kan räkna med ett möte där Manchester City äger lejonparten av bollinnehavet och där Inter får förlita sig på omställningsspelet för att skapa målchanser. Inter släppte in 42 mål i ligaspelet – 14 fler än segraren Napoli och 12 fler än tvåan Lazio – och vid möten mot storlag har man vid några tillfällen under säsongen släppt in en hel del mål (3 mot Napoli, Benfica, Barcelona, Lazio exempelvis). Inzaghi formerar sitt lag i en 3-5-2-formation som varit effektiv de senaste månaderna, särskilt när man börjat försvara lite djupare än i säsongsinledningen.

Inzaghis lag har visat sig högst kapabelt när hamnat i djupare defensiva situationer – så är man i grunden ett mer spelförande lag som snittade tredje högst bollinnehavsprocent i Serie A och som har ett passningsskickligt mittfält med spelare som Marcelo Brozovic, Hakan Calhanoglu, Nicolò Barella och Henrikh Mkhitaryan.

Inzaghi kan måhända hämta inspiration från Brentford, som var enda laget att besegra City både hemma och borta den här säsongen, som applicerade en omställningsbaserad 3-5-2-struktur. Lautaro Martínez är given i den ena anfallspositionen där argentinaren, som varit i målform på sistone, ackompanjeras av antingen Edin Dzeko eller Romelu Lukaku – där den sistnämnde nog får inleda på bänken, men som garanterat kommer få speltid. Anfallsduon kommer bli en nyckel för att få fast bollen och skapa längre anfall, men duon kommer få stångas mot Citys välvuxna defensiva pjäser. På mittfältet har Henrikh Mkhitaryan dragits med skadebekymmer och frågan är om Inzaghi vågar kasta in armeniern från start här. Defensivt återvände Milan Skriniar till truppen mot Torino i Serie-avslutningen, som oanvänd avbytare, men har varit borta länge och Inzaghi lär förlita sig på den lite stökiga trebackslinjen med Matteo Darmían, Alessandro Bastoni och 35-årige Francesco Acerbi. Bastoni avslöjade att man studerat Antonio Rüdgers försvarsspel i 1-1-matchen mot City i Madrid, där Rüdiger hårdhänt följde Haaland som förblev mållös över 90 minuter. När Rüdiger sedan petades i returen skeppade Real in fyra mål.

Inter har överraskat förr – men City massiv favorit