Ännu en allsvensk omgång till handlingarna. Efter nya förluster för AIK och Blåvitt står det tydligare än någonsin att det är anfallsfrågan som kommer avgöra storklubbarnas öde.
Tycker det i många delar börjar se okej ut för AIK. Första halvlek mot BK Häcken var väldigt bra och 1-0-ledningen hade kunnat vara större. Under perioder när det stod 0-0 var AIK faktiskt favoriter på 1x2-marknaden. I andra halvlek vände Häcken på såväl matchbild som resultat. Kryss hade väl varit rimligt sett över 90 minuter tycker jag, men klassen på Häckens offensiva spelare avgjorde. Sadiq gjorde 2-1 av ingenting medan Farajs friläge slösades bort.
19 insläppta mål på en halv säsong är relativt okej. Men på samma tid har AIK bara gjort 12 mål. Så det är tydligt vart det stora problemet ligger. Klubben måste nu ställa den jobbiga frågan om anfallsinvesteringarna Guidetti/Faraj är svaren på målbristen. Att det börjat ryktas om att klubben vill ha in en forward säger kanske något om hur tankegångarna går. Jag specialstuderade JG i Häckenmatchen och fick en bekant känsla. Lite som när man ser en känd person på stan men inte kan placera vartifrån man känner igen vederbörande.
Men så slog det mig. Någon egen spelarsäsong för 10-12 år sedan. Division 3. Av olika orsaker fick vi tillfällig akut spelarbrist under en period. Klubben lyckades med kort varsel få in en offensiv 38-åring med meriter från de två högsta divisionerna i Sverige. Problemet var bara att han lagt skorna på hyllan sedan tre år och knappt spelat fotboll sedan dess. Med kort varsel ställde han upp och kunde därmed förstärka truppantalet. Om jag ska försöka minnas inhoppsglaset som halvfullt så syntes det i enstaka situationer att det fanns klass hos honom:
En mottagning.
Någon krossboll.
Hur han kunde läsa spelet i vissa lägen.
Om jag ska försöka återge en mer ärlig bild av hur det faktiskt såg ut:
Ett löpsteg utan något som helst klipp. Lite som att han sprang i vatten.
En spelare som alltid ville ha bollen på kroppen utan att egentligen vara en utpräglad targetspelare.
Pingislunga från första minuten.
En halvtidströja så blöt av svett att den måste vägt fem kilo att bära.
När han tog en defensiv löpning och hamnade nära egna målet blev han liksom kvar där, trots att vårt lag hade vunnit boll och börjat bygga ett eget anfall. Det var som att han ville avvakta för att se om det verkligen var värt en värdefull kraftkostsam offensiv löpning.
Riktigt SÅ illa är det väl inte för JG. Men lite åt det hållet tycker jag det ser ut. I enstaka sekvenser syns att det funnits en högre än allsvenskan-nivå i kroppen. Någon mottagning. En bra lösning i ett svårt läge. Tycker han länkar spelet okej när han får bollen på kroppen.
Mot Häcken var det tydligt att Henning Berg ville att Guidetti skulle hjälpa till att pressa och skära av Häckens bollskickliga mittfält. När han jagat hemåt för att täcka den ytan blev han liksom fast där när AIK försökte anfalla. När Gnaget ville ställa om snabbt offensivt vinkade Guidetti lugnande; ”håll i bollen”. När AIK anföll var det som att han tröttnat efter att ha tagit ett par defensiva löpningar. Så det fanns inte riktigt energi nog att maxlöpa sig fram till rätt ytor. Det är som att han försöker spara energi till när läget väl kommer. Problemet är att målchanser inte kommer av sig självt när rörelsemönstret inte finns där.
Faraj kändes som en bra vintervärvning på pappret, men det ser just nu lite för begränsat och självförtroendesvagt ut där för att klara av en bärande anfallsroll i AIK. Faraj/JG har gjort ett allsvenskt mål var den här säsongen.
Berntsen har gjort ett lovande fönster och AIK kommer säkerligen lyfta från den mest akuta bottenstriden. Rätt säker på att de kommer klara att ha tre lag bakom sig. Frågan på längre (och kanske till och med på kortare) sikt är:
Är det den här anfallsuppsättningen som ska göra det? Klubben är i ett tufft läge. Guidetti var en tung investering och han sitter på bra lön, långt kontrakt. Det har gått ett år och han verkar fortfarande (om det beror på skador eller annat) inte kunna spela 90 minuter. Och när han väl spelar gör han inte så stor skillnad. Tiotusenkronorsfrågan;
Värva in en ny förstestriker eller fortsatt försöka jobba igång Guidetti?
Blåvitt har också anfallsproblem. Inför ödesmatchen mot Varberg skvallrade rapporterna om att Sulle Abdullahi skulle starta. Men han kom inte till spel. Ännu en småskada. Den, enligt Stig Torbjörnsen, välscoutade nigerianske forwarden väntar fortfarande på sin första allsvenska start, sitt första allsvenska mål. 16 inhopp, 271 minuters speltid. På ett år.
Men ett större problem är Marcus Berg. Troligen någon mindre känning i och med att han troligen inte var tänkt att starta. Blev utbytt efter 45 ytterst bleka minuter. Bleka även med Bergs 2023-mått mätt. Blåvitt bankade nog på att Berg skulle vara en allsvensk toppanfallare även i år. Men fjolårets 13 gjorda mål kommer inte upprepas den här säsongen. Spelmässigt har det också sett sämre ut. När omgivningen inte heller är bra nog blir resultatet ett lag som gått mållösa åtta av 14 matcher och gjort mer än ett mål bara två gånger på en halv säsong. Här behöver klubben trolla fram en målskytt om det ska bli allsvenskt kontrakt.
Ingen gillar en otursrant när det gäller betting, men ibland måste man få gnälla av sig:
- Hade under tre mål asian i BP – Degerfors. Två sena stora målvaktstavlor gav push och pengarna tillbaka istället för trygg vinst.
- Dubbelchansen X2 på AIK, ett odds som droppade rejält och AIK blev favoriter live. Men 1-0 blev 1-2.
- Under 2,5 mål i Norrköping mot Halmstad såg bra ut efter 50 mållösa minuter. Men 1-1 i 83:e och 1-2 i 91:a efter totalt horribelt försvarsspel saboterade det spelet.
- Trodde även på Malmö FF mot Mjällby, men det var bara ett uselt spel.
Överspelet i Sirius mot Bajen satt i alla fall enligt plan. Nya tag kommande helg. Men först?
De finfina tidiga kvalrundorna till Europa.
Hur spelar du i helgen? 
