Ju mer jag har läst (och det är precis allt jag kommit åt från samtliga kanaler) angående jättetrasslet som nu drabbat Djurgården, ju mer jag läst, desto mer övertygad är jag över att man tar säsongens första trepoängare här. Det verkar vara en uppslutning utan dess like bakom Magnus Pehrson och Tommy Jacobsson. Både från spelare, ledare och 99,99 % utav supportrarna. Om jag ska ta till mig vad jag sett textmässigt.
Och det är ju fullt möjligt att grupperingen som hotade Pehrson till dennes avgång att deras företagsamhet nu faktiskt får avkastning direkt. Min känsla är att spelarna tar sig samman, knyter näven, tittar långt in i klubbmärket de ändå på något sätt brinner för och visar att de trots allt inte är några förtappade getter.

Det är den ena sidan där jag tycker att det är fördel DIF. Knytanävjävelnifickan-mentaliteten.
Den andra är att jag rätt och slätt anser att Djurgården har en bättre startelva än vad dagens motståndare från Södertälje har.
Vet inte exakt hur mittfältet och framåt kommer att formeras, men det är väl inte omöjligt att det luktar något i stil med:
Tibbling-A.Johansson-Chibsah-Span
Jawo-Fejzullahu
Det finns fotbollsspelare för att inte behöva ligga sist, om vi säger så. Och det som kanske behövdes nu för att vakna till, det var turbulensen som uppdagades under fredagen. Och då ställer jag mig inte bakom agerandet på något sätt. Säger bara vad jag tror vi kan få se utav det.

En tredje aspekt som talar för hemmaseger är hemmaplan. Supportrarna (och det verkar som sagt vara många) verkar se till att göra ett avstamp här och nu för att visa vilken sida de står på. Draget på Stadion brukar oftast vara lite halvdant nuförtiden. Var roligare för 10 år sedan när det gick bra. Men nu verkar det vara dags för att återigen sätta fart på grejerna från läktarplats. Lär ge spelarna en extra boost.
Jag ser rubrikerna redan nu. Hjärnan skriker Djurgården.