Raka tvåan till 1,70 -tråkigt.
Hcp -1,5 till 2,30 - också det tråkigt.
Att Saik däremot gör över 3,5 mål till 2,48 - klart roligare.

Det går inte annat än att applådera HV71 för de här tre matcherna de har genomfört mot SHL-segrarna.
Förvisso 0-3 i ryggen, men man har ändå tagit två av matcherna till förlängning där sedan Skellefteå dragit det längsta strået.
Och har inte energin mojnat efter den här avslutningen senast, då blir jag mäkta imponerad av smålänningarna:

Period 3
2-3 (01:26) Christoffer Törngren (Pär Arlbrandt)
2-4 (01:52) Emil Johansson (Erik Andersson, Anton Bengtsson)
3-4 (04:26) Andrew Calof (Axel Holmström, Niclas Burström)
4-4 (17:03) Jimmie Ericsson (Fredrik Lindgren, Tim Heed)

Period 4
5-4 (01:46) Jimmie Ericsson (utan assist)

Jimmie Erikcsson får alltså avgöra matchen med ett slagskott direkt på tekning.
Tärande, minst sagt.

Nu talar väl en hel del för att det här blir bokslutet för HV71.
Det är bara att gå ut och tuta och köra och se vart det leder.
Men risken är väl överhängande att Skellefteå kommer att få mer is ju längre matcher lider om de leder matchen. Med ett, två eller tre mål.
Att HV71 inte kommer att lägga sig ned och dö, så fungerar inte den klubben. Att de däremot kommer att brassa på med allt vad de har för att chansa, det finns ingenting annat.
Att då Skellefteå kommer att kunna tillåtas att göra både fyra och fem mål på ett HV som anfaller med huvudet under armen, det är ingen av hemmafansen som brys sin nämnvärt över ett sådant scenario.

Sex mål i den första.
Tre i den andra.
Och nu fyra senast.
Har de inte löst 3,5;an så har de snuddat vid den.
Och nu när HV71 kommer något slaget och vetskapen att det får bära eller brista, då vill jag ju hävda att Skellefteå har bättre läge att knäppa 3,5-linan på näbben nu än under de tidigare matcherna.
Vilket ändå gått bra.

Den lite mer försiktige kan spela Ö 3 mål till 1,92. Insatsen tillbaka på tre mål.