Personligen så minns jag den som Izvestija.
Efter den eran så har turneringen både kallats Baltica Brewery Cup och Moscow International Tournament.
Numera går den under Channel One Cup och är en del av den här halvkalla Euro Hockey Tour.
Men jag har nämnt det förr, och det är värt att nämnas igen.
Hemmanationerna går ofta starkt, och det kan man alltid slå mynt utav.
Bara att kika här nedan hur Ryssland har förvaltat sin egen turnering mellan 2004 och 2014.

2004: Ryssland
2005: Ryssland
2006: Ryssland
2007: Ryssland
2008: Ryssland
2009: Finland
2010: Ryssland
2011: Sverige
2012: Ryssland
2013: Tjeckien
2014: Ryssland

De övriga tre har fått knipa en varsin titel, sedan har ryssarna lagt beslag på resten.
8 segrar av elva möjliga är alltså helt omöjligt att snacka bort.

Och om de har god chans att sopa hem det igen?
Tja, kikar man på truppen och inte ser dessa som superfavoriter, då har man då ett väldigt, väldigt gott och något enögt öga för sina egna.

Målvakter:

Vasilij Kosjetjkin, Magnitogorsk
Aleksej Murygin, Lokomotiv
Ilja Sorokin, CSKA

Backar:

Viktor Antipin, Magnitogorsk
Anton Belov, SKA
Dmitrij Visjnevskij, Dinamo Moskva
Vjatjeslav Vojnov, SKA
Denis Denisov, CSKA
Nikita Zajtsev, CSKA
Andrej Zubarev, SKA
Ilja Liubusjkin, Lokomotiv
Maksim Tjudinov, SKA
Jegor Jakovlev, SKA

Forwards:

Jegor Averin, Lokomotiv
Sergej Andronov, CSKA
Daniil Apalkov, Lokomotiv
Vladimir Galuzin, Torpedo
Igor Grigorenko, Salavat Julajev
Nikita Gusev, SKA
Jevgenij Dadonov, SKA
Danis Zaripov, Magnitogorsk
Vladislav Kartajev, Lokomotiv
Ilja Kovaltjuk, SKA
Denis Kokarev, Dinamo Moskva
Sergej Moziakin, Magnitogorsk
Nikolaj Prochorkin, Salavat Julajev
Aleksandr Radulov, CSKA
Vadim Sjipatjov, SKA
Sergej Sjirokov, Avangard

Tio spelare från SKA. Krävs inte speciellt många träningar i landslagströjan för att dessa ska hitta varandra.
Och med det menar jag noll träningar.
Utöver dessa redan samspelta herrar hittar vi ettan och tvåan i KHL:s poängligan, Sergej Moziakin och Alexander Radulov.
Det är klass så det räcker och blir över.

Nu tycker jag förvisso att Sverige har ett intressant lag.
Men från att vara intressant, till att vara världsklass, där emellan skiljer det en del.
Jonas Junland, Patrik Hersley, Andreas Thuresson och Marcus Sörensen i all ära. Men det är ju vad det är. De får inte knyta rören åt en hel hög på andra sidan.
Vilket inte är så märkligt då många ryssar nu stannar kvar i KHL i stället för att damma över Atlanten och praktisera ishockey där borta. Då blir också stjärnor tillgängliga till dessa Kalle Anka-tävlingar.

Om detta Ryssland kan se lite håglöst ut stundtals i dessa turneringar? Jovars.
Men att de tänder till på alla cylindrar när de har en hemmapublik att spela för, jo, bara att ta en titt på stapeln där ovan.
6-3 till Ryssland när lagen möttes i Karjala Cup.
Då gick det undan i svensk zon ett par gånger, och nu, ja, då lär det gå ännu fortare ...