När är Vinter-OS 2026?

Vinter-OS 2026 avgörs mellan den 6 och 22 februari 2026, mitt i den italienska vintern när Alperna visar sig från sin allra bästa sida. Under drygt två veckor samlas världens främsta vinteridrottare för att tävla om olympiska medaljer i sporter som alpint, längdskidor, skidskytte, ishockey, konståkning och många fler.

Tidsperioden är noggrant vald för att erbjuda bästa möjliga snö- och isförhållanden, särskilt i de alpina regionerna runt Cortina d’Ampezzo. Samtidigt ger februari ett perfekt vinterklimat för inomhusarenor i Milano, där ishallarna fylls av jubel, musik och dramatik.

För oss svenskar som följer spelen via TV och stream innebär vinter-OS 2026 ovanligt gynnsamma sändningstider, eftersom spelen avgörs i Italien – i samma tidszon som Sverige (CET). Det betyder att de flesta tävlingar sänds live under eftermiddag och kväll, så vi slipper ställa klockan för sena nattpass eller tidiga morgnar som vid OS i Asien och Nordamerika.

Faktum är att detta är första gången sedan Turin-OS 2006 i just Italien som ett vinter-OS hålls i samma tidszon som Sverige. Det ger optimala förutsättningar för oss som vill betta på vinter-OS, inte minst via live betting. Vi kan därigenom följa tävlingar i realtid, jämföra ändringar i startlistor/laguppställningar och agera på liveodds utan tidsmässiga begränsningar.

Värdstad, arenor & OS-stadion

Vinter-OS 2026 i Milano Cortina blir ett av historiens mest geografiskt utspridda. I stället för att samlas i en och samma värdstad arrangeras tävlingarna i flera etablerade vintersportorter i norra Italien. Upplägget är ett medvetet val från Internationella Olympiska Kommittén (IOK) och arrangörerna, med målet att minska kostnader, begränsa nybyggnation och använda befintliga arenor som redan håller världsklass.

De åskådare som vill följa flera sporter på plats kan förvisso få räkna med långa resor på de italienska serpentinvägarna. Mellan de huvudsakliga värdstäderna Milano och Cortina tar det nämligen ungefär fem timmar att köra med bil.

Ur ett svenskt TV-tittarperspektiv ska man inte underskatta att det kan kännas som ett bekant OS. Många av tävlingsplatserna är återkommande på världscupen, särskilt inom längdskidor, skidskytte och alpint – sporter där Sverige traditionellt är starkt. Det skapar igenkänning, tydliga referenser och bättre förutsättningar att analysera form, banprofiler och historiska resultat.

Milano

Milano är Italiens näst största stad och landets ekonomiska och kulturella centrum. Under Vinter-OS 2026 fungerar staden som organisatoriskt nav och “publikmotor”.

• Invigningsceremonin hålls på klassiska San Siro (kapacitet ca 75 000).
• Här avgörs flera inomhusidrotter, däribland ishockey, curling och konståkning.
• Milanos internationella flygplatser och många hotell gör staden central för både publik och media.

Cortina d’Ampezzo 

Cortina d’Ampezzo är en av Europas mest anrika städer när det kommer till vintersport. Den stod värd för vinter-OS redan 1956, historiens första TV-sända sådana.

• Orten står värd för alpina grenar och delar av bob, rodel och skeleton.
• Belägen i Dolomiterna på cirka 1 200 meters höjd, vilket ger stabila vinterförhållanden. Den höga höjden kan innebära utmaningar med syresättning för uthållighetsidrottarna, men det är ett icke-problem i dessa fartgrenar.
• Känd bland svenska alpina åkare från världscupen.

Val di Fiemme 

• Val di Fiemme räknas som ett av längdskidornas globala centrum.
• Här avgörs längdskidor, nordisk kombination och backhoppning.
• Området har arrangerat flera VM i nordiska grenar.
• Banprofilerna är kuperade och fysiskt krävande – ofta till svensk fördel.

Anterselva (Antholz) 

• Anterselva har en av världens mest välkända skidskyttearenor.
• Arenan ligger på cirka 1 600 meters höjd, vilket påverkar både tempo och skytte.
• Har varit värd för OS (2006) och flera VM, däribland skidskytte-VM med Hanna Öberg som bronsmedalist i masstarten.
• Ofta en plats där lopp avgörs sent och oväntat.

Bormio 

• Bormio är synonymt med fart och risk i alpina sammanhang.
• Värd för herrarnas fartgrenar i alpint.
• Kända nedfarter som Stelvio anses tillhöra de mest krävande i världen.
• Små marginaler och hög fallrisk ger ofta dramatik.

Livigno 

• Livigno är en modern vintersportdestination med fokus på freestylekultur.
• Här avgörs snowboard och freestyle.
• Känd för snösäkerhet och ungdomlig publik.
• Arenorna är byggda för tv-vänliga tävlingar och högt tempo.

Milano Cortina 2026 – huvudarenor

Istället för en och samma OS-stadion används flera huvudarenor anpassade efter respektive sport, som vi just presenterade. Varje sport får alltså optimala förutsättningar. I sin betting kan det vara bra att komma ihåg att svenska medaljchanser därmed avgörs på arenor som redan är välbekanta från världscup och mästerskap. Just historiken är något vi kommer att väga in i val av odds.

Klart är att Milano och Cortina d’Ampezzo är de två tydliga nav som tillsammans formar hjärtat i Vinter-OS 2026. De skulle kunna beskrivas som representanter för Italiens ytterligheter – urban storstad respektive klassisk alpmetropol – och kanske är just kontrasten mellan dem en av spelens största styrkor.

Historien om Vinter-OS

Vinter-OS arrangerades för första gången 1924 i Chamonix, Frankrike, då som ett komplement till de olympiska sommarspelen. Det som började som ett relativt litet evenemang med ett begränsat antal sporter – främst längdskidor, backhoppning, skridsko och ishockey – har med åren vuxit till ett av världens största och mest prestigefyllda idrottsevenemang.

Spelen i Innsbruck 1964, Lake Placid 1980 och Calgary 1988 bidrog till att göra vintersport tillgänglig för en bred publik, samtidigt som nya grenar som alpint och skidskytte fick allt större utrymme. Under 1900-talets andra hälft började vinter-OS ta form som en unik, global tv-händelse. OS i Lillehammer 1994 var dessutom de första vinterspelen som avgjordes separerade från sommar-OS, vilka tidigare arrangerats under samma år.

På 2000-talet har spelen fortsatt att förändras. Mixade tävlingar har tillkommit och jämställdhet har blivit en allt viktigare del av OS-programmet. Samtidigt har arrangemangen blivit större och mer komplexa, med ökade krav på säkerhet, tv-produktion och hållbarhet.

Milano Cortina 2026 markerar nästa kapitel i Vinter-OS historia. Med ett regionalt värdskap, tydligt fokus på återanvändning av arenor och minskat klimatavtryck speglar spelen en modern syn på olympiska evenemang.

Tidernas första vinter-OS och utvecklingen genom åren

Historiens allra första vinter-OS hölls 1924 i Chamonix, Frankrike. Man hade då beslutat att, med koppling sommar-OS i Paris 1924, arrangera den så kallade “Internationella vintersportveckan."

Denna vecka, som dock var elva dagar, blev en succé med över 200 idrottare från 16 nationer som tävlade i 16 olika grenar. Den allra första tävlingen som avgjordes var 500 meter skridsko och skidskytte gick under namnet “militärpatrull.”

Sett till medaljfördelningen präglades spelen 1924 tydligt av nordisk dominans. Detta är ett tidigt tecken på den starka roll som de nordiska länderna skulle komma att spela i vinter-OS genom hela dess historia.

Under decenniernas gång har vinter-OS utvecklats i takt med både teknik och samhälle. Nya sporter har tillkommit, som alpint på 1930-talet och snowboard på 1990-talet. Samtidigt har utrustningen blivit mer avancerad, vilket lett till snabbare tider, bättre hopp och mer spektakulära prestationer.

Ur ett svenskt perspektiv har spelen också fått allt större betydelse. Sveriges framgångar i längdskidor och ishockey har bidragit till ett växande intresse på hemmaplan, särskilt under folkfester som Lillehammer 1994. TV-sändningar, professionell träning och ökat statligt stöd till idrottare har gjort att vinter-OS gått från ett smalt evenemang till något som engagerar hela landet.

Trots sina sportsliga framgångar och flertalet ansökningar, har Sverige aldrig fått arrangera vinter-OS. Faktum är att vi har ansökt om att arrangera vinter-OS hela nio gånger hittills. Inte ens Stockholms finansborgarråd Anna König Jerlmyrs försök att charma juryn genom att ambitiöst försöka träffa tonerna i ABBA:s Dancing Queen gick hem.

• Göteborg för vinter-OS 1984
• Falun för vinter-OS 1988 och 1992
• Östersund för vinter-OS 1994, 1998 och 2002
• Stockholm som ensam kandidat för vinter-OS 2022
• Stockholm–Åre för vinter-OS 2026
och 2030

Viktiga ögonblick i OS-historien

• Lillehammer 1994 – Sveriges OS-guld i ishockey
  Tre Kronors straffseger mot Kanada med Foppas avgörande är ett av svensk idrotts största ögonblick.
• ”Miracle on Ice” – Lake Placid 1980
  USA:s seger mot Sovjetunionen i ishockey är kanske OS-historiens största skräll. Matchen blev ett tydligt exempel på hur politiska spänningar, press och turneringsformat kan påverka utfall – ett klassiskt case i varför favoriter ibland faller.
• Domarskandalen i konståkning – Salt Lake City 2002
  Bedömningssporternas trovärdighet skakades efter uppmärksammade domslut, vilket ledde till ändrade poängsystem. Händelsen fick långsiktig påverkan på hur odds sätts i subjektiva sporter.
• Tre Kronors revansch – Turin 2006
  Sveriges guld i ishockey med NHL-spelare på plats visade hur truppens kvalitet och tillgång till världsstjärnor drastiskt kan förändra ett mästerskaps styrkeförhållanden.
• Charlotte Kallas genombrott – Vancouver 2010
  Kallas ikoniska sprint uppför Mördarbacken blev symbolen för en ny generation svenska längdåkare.
• OS utan publik och Rysslands frånvaro – Beijing 2022
  Pandemi, tomma läktare och politiska beslut förändrade dynamiken i flera sporter.
• Ryska idrottare tillåts tävla som neutrala – Milano Cortina 2026
  Historia skriven på förhand hittar vi i IOK:s beslut att ryska och belarusiska idrottare kan delta i Vinter-OS 2026 under neutral flagg, förutsatt att de uppfyller särskilda kriterier. Detta har mötts av hård kritik ur ett politiskt och mänskligt perspektiv. Ur sportsligt och bettingperspektiv innebär det fler konkurrenter som tävlar om medaljer.

Vinter-OS 2030

• Var? Franska Alperna, närmare bestämt regionerna Auvergne-Rhône-Alpes och Provence-Alpes-Côte d'Azur.
• När? 8–24 februari 2030.
• Varför? Efter godkänt ansökan från IOK i juli 2024 som såg värden i att fortsätta bygga på hållbarhet, jämställdhet och färdiga arenor. Sverige fick därmed, för nionde gången, se sin ansökan nekad.
• Fokus? Hållbar, spridd OS-modell och användning av befintliga anläggningar.
• Nya sporter/grenar? Preliminärt får 2026 års nyhet skidalpinism fortsätta, tillsammans med potentiella tillskott med mer mixade och kortare format. Man pratar även om att införa trailrunning, cykelcross och 3 mot 3-hockey.
• Utskickade sporter/grenar/format? Sannolikt begränsad nordisk kombination (rimligt som en del av strävan efter ökad jämställdhet, eftersom enbart herrar tävlar idag), långa individuella distanser och traditionella kvalsystem för att ge plats åt fler direktutslagningar istället för tidskval.