Leicester City bröt i veckan kontraktet med Craig Shakespeare, som efter att ha misslyckats med att leda laget till seger i ligan sex matcher i rad, tangerat den negativa svit som slutligen fällde yxan även över Claudio Ranieri. I och med det lämnade den fjärde och sista hörnstenen som fört Leicester City till och genom sin mest framgångsrika period hittills. Nyss nämnde Ranieri förvaltade den spelartrupp som Nigel Pearson, Shakespeare och rekryteringsansvarige Steve Walsh (nu i Everton) byggt upp och klubben står nu inför ett vägskäl då man måste välja vilket håll man vill röra sig åt. Ingen manager har ännu tillsatts och frågan blir därför om man kommer att kunna få samma positiva effekt man fick då Ranieri fick gå. Caretaker under sökandet efter en ny manager är Michael Appleton, som kom till klubben först i somras, efter att ha lämnat rollen som manager i Oxford för att bli Shakespeares assistent. Frågan är därför om man kommer att kunna kopiera det gamla receptet för framgång, såsom Shakespeare lyckades göra efter att spelarna tröttnat på Ranieri. Annars är det mycket möjligt att vi sett det sista av Leicester så som vi känner till det idag. Mycket tror jag talar för det senare alternativet. Det ryktas dessutom nu om att det den här gången inte var spelarna som ville bli av med sin manager och att de inte varit helt i ro under träningarna i veckan.

För Swansea ser läget bättre ut än på ett tag. Efter att ha laborerat fram och tillbaka mellan 5-3-2 och 4-4-2 i säsongsinledningen, vilket endast lett till tre mål framåt och en i övrigt ganska uddlös offensiv under de sex första matcherna, ändrade Paul Clement till en 4-3-3 senast mot Huddersfield. Det gav resultat och man var det betydligt bättre laget i den matchen. Clement kalibrerade om det som tidigare varit ett väldigt centrerat och bollinnehavskoncentrerat Swansea till att bli något mer direkt och såg framför allt till att utnyttja kantspelet i betydligt högre utsträckning än tidigare under säsongen. Det resulterade i betydligt längre anfall, men fortsatt numerärt likaläge på mittfältet i och med att man behöll tre spelare centralt och att yttrarna var beredda att sjunka relativt lågt i försvarsspelet.

Leicester har å sin sida haft svårt att hitta rätt offensivt. Man mötte senast ett West Brom som spelade ett oerhört lågt försvarsspel och det framstod som att Leicester helt och hållet saknade en offensiv plan för att matcha det. I omgången innan det mötte man Bournemouth och imponerade där heller inte offensivt. Jag tycker därför Leicester värderas lite för högt och menar därför att det finns spelvärde på Swansea, draw no bet.

This is the stats tab
This is the post tip